Efter en sömnlös natt, så somnade William äntligen. Han är helt utmattad stackaren. Satt i soffan igår och skulle precis gå och lägga mig, när jag hörde William gråta hysteriskt inne i sitt rum. Jag sprang in och ser då att han har kräkts ner hela sängen, varav jag ropar på att Ola ska komma...inser då att han inte är hemma, utan 130 mil härifrån. Jag tar upp William ur sängen och ställer honom i duschen och han bara skakar och gråter. Nu hade han verkligen behövt sin pappa och jag hade verkligen behövt min älskade man, som vi saknar honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar